12 januari

Avgång mot Sverige.

Planet avgick 20:3o.

Mamma, pappa och jag åkte till " The cradle of humankind " museet där man tittade på människans förfäder. De äldsta resterna av människoliknande varelser har hittats i Sydafrika och just där vi var, i Sterkfontein, har man hittat väldigt många rester i en stor grotta, där människor levde för flera hundratusen år sedan.

På planet till Heathrow tittade jag på den senaste X-menfilmen. Den sög. Det var kvavt och trångt i planet. Väl framme i Heathrow efter 10 timmar i ett plan flög vi i 2 timmar till Stockholm.

English Version

Me and my parents went to ''The cradle of humankind where you could learn about the humans ancenstors. The oldest remains of human species have been found in a cave near Sterkfontein.

It was time to go back to Sweden. We went to the airport and handed back the rental car.

On the plane, I watched a X-Men movie. It sucked. After 10 hours of flying we came to Heathrow. After that we flew to Stockholm.

Now for a swedish quote

''borta bra men hemma bäst''

11 januari

hängrep-->

Idag åkte vi äntligen till Apartheid museet. Museet var uppdelat i olika byggnader. En hel byggnad hade bara bilden och information om Nelson Mandela medan de andra var mycket om protesterna och orättvisorna under apartheid. Vi gick in i ett rum där det hängde över 100 stycken hängrep. Varje sådant rep representerade en avrättad människa under apartheid. I rummet bredvid hängrepen fanns det också 3 isoleringscellar som används under apartheid.

Efter besöket på apartheid museet åkte vi tillsammans med Alans fru Patience till slumkvarteret Alexandra där hon arbetade som lärare på en skola. Det var väldigt trångt och fullt med människor där. I skolan hade de blockerat vattenkranarna eftersom barnen lämnade dom på hela tiden. Många av salarna var förstörda och smutsiga. Skolböckerna och bänkarna hade blivit stulna. Datasalen hade de stängt ner eftersom datorerna också blev stulna. Vi hälsade på hos en familj som bodde nära skolan. Patience var vän med mamman där. Efter besöket gick vi tillbaka till skolan och köpte lite att dricka i ett café utanför skolan.

<--Isolerings cell

English Version

Today we finally went to the Apartheid Museum. It was split up into several buildings. A whole building had been dedicated to Nelson Mandela. We found a room that had over a hundred ropes hanging in the ceiling. Every one of those ropes represents a politically executed person under Apartheid. They also had 3 isolation cells in the next room.

After the the museum visit, we went with Patience to one of Johannesburgs slums, called Alexandra. We went into the school where Paitence works. The taps had been blocked off, the books had been stolen and the computer room had closed down because the computers also became a highlight for thieves. We also visited a family that lived close to the school. They were six people living in one room and a kitchen. Still, this was home to them and they were very kind to us.

9 januari

Efter frukost packade vi våra saker och körde mot Johannesburg. När vi hade kört bil i cirka 3 timmar anlände vi till Johannesburg. I huset där vi skulle bo de sista 2 nätterna bodde Alan, Hans fru Patience och deras söner Daniel och Kabelo AKA Kabi. De hade också en hund som heter Witch. Kabi var 16 år och lika intresserad av spel som jag är. Vi testade Spore som Kabi hade på sin dator. Vi spelade också Halo Reach på deras XBOX 360. Konstigt nog vann jag över honom när vi körde 1vs1 i Halo :3.

English Version

We packed our things for the 529th time and drove to Johannesburg. After 3 hours of driving we arrived at 79 Dundalk Avenue. In the house there lived Alan, his wife Patience and their two sons Daniel and Kabelo AKA Kabi. They also had a dog called Witch. Kabi is 16 years old and is just as interested in games as I am. We played some Spore that Kabi had on his computer. We also gamed some Halo Reach on their XBOX 360. I actually beat him in a 1 on 1 game.

8 januari

Eftersom pappa var halvdöd av trötthet lät vi honom sova i 2 timmar extra medan jag och mamma gick och kollade floden. Även denna dag körde vi över 600 kilometer från Gariep dam till Clarens där vi skulle stanna för natten. På vägen åkte vi in en stad som mamma hade besökt för 30 år sedan. Där tankade vi och körde sedan mot bergen. Efter en halvtimmes resa åkte vi rakt in i ett åskmoln där det regnade och blixtrade.Väl framme i Clarens lastade vi ur våra saker och körde in i centrum för att hitta en middagsplats. Efter tre varv i rondellen bestämde vi oss för att gå in på Street Caffe som det hette. Där åt vi alla tre en 200 grams fillet med fries. Då kvällen när pappa skulle somna lyckades han på nåt sätt paja sängen så han blev tvungen att sova på golvet :3.

<--Clarens B&B

English Version

Because Dad was very tired, we let him sleep two hours extra while Mom and I went down to the river. Today, we drove 600 kilometres to Clarens, where we would spend the night. On the way, we stopped in a town that Mom had visited 30 years ago. We filled up the tank and drove towards the mountains. After 30 minutes of driving, we went right into a thundercloud! It started raining and we saw lightning bolts flash at the horizon. When we arrived at the B&B, we unpacked our things and drove into the centre of Clarens. Not much of a centre if you ask me, they had a small supermart and 500 different restaurants. We entered a restaurant called Street Caffé and had dinner there. When we came home, we watched the movie '' Die another day''. Dad somehow managed to break the bed so he had to sleep on the floor.

7 januari

Idag dag lämnade vi Plettenburg Bay och körde 680 kilometer mot Johannesburg. Efter ungefär 200 km stannade vi i en öde stad som hette Uniondale där vi åt lunch. Det var lika tomt som himlen var tom på moln.Vi körde in från ´´fel`` sida av stan. där såg vi inte en enda restaurang. Vi hade kört in i den före detta" svarta "delen av stan. Längre in kom vi till den "vita" delen av stan där det fanns gatulyktor och restauranger.Till lunch åt jag en pyttemacka med 2 bitar bacon på. Efter lunch fortsatte vi norrut. Det hade blivit mörkt, och solen hade precis gått ner när vi kom fram till Gariep dam, som låg vid Oranjefloden.Den natten sov vi in en Game Lodge (ett reservat där man åker och tittar på vilddjur). Det var mörkt och man såg floden forsa i månljuset.Både jag och pappa hade svårt att somna den natten. Stort tack till den 3 åriga flickan som skrek halva natten :P.

<---Gariep dam Game lodge

English Version

Today we left Plettenburg Bay and drove 680 kilometres to Gariep Dam. After 200 kilometres we stopped in a small town called Uniondale. The town was as empty of people as the sky was empty of clouds. We found a small restaurant where we had lunch. My lunch was a small small sandwich with 2 bits of bacon on it. After lunch we continued towards Gariep Dam. It had just become dark when we arrived at the Gariep Dam Game Lodge, which was right next to the Oranje river. It was dark and you could see the river flow in the moonlight. Both Dad and I had a hard time sleeping that night. BIG thanks to the 3 year old girl who screamed half the night.

6 januari

<---Jag och mamma blir ägda av vågor

Inatt sov jag lika dåligt som i går natt. Det var varmt, fullt av myggor och en inte så bekväm säng. Vi packade våra saker och sade adjö till Lucy, huset och poolen. Vi avgick mot plettenburg bay klockan 10 och kom fram klockan fem. I Plettenburg bay gick vi till turistbyrån och ringde till en B&B som låg nära stranden. Vi hade varit där för 7 år sedan. Men det minns jag inte så mycket av. Det gick på en tusenlapp natten för oss tre. när vi packat ur våra saker ur bilen gick vi ner till stranden som låg en halvkilometer bort.på stranden var det fullt med människor och vattnet var så salt som det kan bli. vågorna blev ibland höga som en lodrät limousin. Under apartheid var vissa stränder rasåtskilda. till exempel att det kunde stå ´´ whites only´´ på vissa stränder. Alltså fick inte svarta bada på de bra stränderna. På andra sidan låg en smärre sjö där man kunde betala 20 rand för att få gå omkring i en lufttät boll som flöt på vattnet. Jag testade det. Det var sandigt, kvavt och blött inuti bollen. Det var nästan omöjligt att stå upp. På kvällen åt vi på en restaurang som hette moby dicks. Där fanns det räkor och fisk.

English Version

I woke up with three new mosquito bites that morning. After breakfast, we packed our things, and said goodbye to the house, the pool and Lucy. We started driving towards Plettenburg Bay at 10 o'clock and arrived at five o'clock. In Plettenburg Bay we went into a tourism agency, and got accomodation for one night in a B&B there. When we had unpacked our stuff, we walked down to the beach which was a two minute walk from there. The waves there sometimes became as high as a car standing on its back wheels. Under Apartheid, this beach was probably reserved for white people. White people got the good beaches while black people got the crappy ones. On the other side of the beach, there was a small lake. There you could pay 20 rand to get to walk inside an airtight ball. I tried it. The inside of the ball was wet, sandy and slippery. It was pretty much impossible to stand straight up. Later that evening, we had dinner at a restaurant called Moby Dicks. They had fish and prawns there.

5 januari

<--Mandelas Cell

Vaknade med fyra myggbett på foten som kliade :P. Efter frukost läste jag min Alex Rider bok som vi köpt på Somerset mall. Vid 12 tiden åkte jag, mamma och pappa ner med bil till båten som skulle ta oss till Robben Island. Robben island är en ö lite utanför Kapstaden där politiska fångar som tex Nelson Mandela hade suttit. När vi kommit ner hade vi ingen aning vart vi skulle gå och båten gick om en kvart! En garage arbetare som hette Michael hjälpte oss att hitta dit. När vi kom fram till ön gick vi på en buss med en guide som var väldigt glad och rolig. Han berättade historier om hur olika länder hjälpt Sydafrika i frihetskriget. Efter bussturen gick vi in i fängelset där Nelson Mandela hade hållits fången. Där hade vi en guide som själv hade varit fånge där i åtta år. Ett trick som Mandela hade använt för att kommunicera med fångarna i de andra cellerna var att när det hade tennis smashade de bollen över till den andra gården. Sedan öppnade de andra personerna som spelade tennis på andra sidan bollen och tog ut meddelandet som gömts i bollen. På kvällen var det lika varmt som på dagen. Vi åt middag ute på verandan där det iallafall var lite svalare. För att kyla ner mej innan jag gick och lade mej tog jag ett dopp i poolen.

English Version

I woke up with four mosquito bites that itched like crap. After breakfast I read my Alex Rider book that we had bought at Somerset Mall. At 12 o'clock we drove down to the harbor to catch a boat to Robben Island. Robben Island is a island where many political prisoners like Nelson Mandela have been imprisoned. When we arrived at the harbor we had no idea where to go, and the boat was leaving in 15 minutes!! Luckily, a garageworker named Michael helped us find our boat. When we arrived at the island we went into a bus, and drove around the whole island. On the bus, we had a guide that was very eager and passionate about his work. He talked about how the different countries had helped South Africa in the Freedom war. After the bus tour, we went into the prison where Nelson Mandela had been kept prisoner. The guide there had also been a prisoner in the same place. After a short tour in the prison, we arrived at Mandelas cell. It was so incredibly small. He only had a bunk bed, a blanket and a bucket to do personal stuff in. That evening was just a hot as yesterday. I took a dip in the pool before I went to bed to cool myself down.