Efter 12 timmars flygande så kom vi äntligen till Kapstaden. Det första jag märkte var att det var varmt, VÄLDIGT varmt. När vi kom till platsen där man hämtar bagaget så hittade vi inte vårt plan, som hade nummer 333. Efter cirka 20 minuter av väntande så lyckades vi samla ihop allt vårt bagage. Efter det så fick vi tag på våran hyrbil som var en ganska stor Mercedes, den liknade sådana som rika ambassadörer använde :D. när vi åkt bil i cirka en halv timme så kom vi hem till Eric och Laurine. Eftersom det var så varmt så tog jag ett dopp i deras pool , den är mycket mindre än jag minns den :P.
Senare den kvällen åkte vi ner till hamnen för att äta middag. När vi närmade oss hamnen fanns det en vägbom med en spikmatta under. Restaurangen som vi åt på hette Panama Jacks. Eric visade mig ett akvarium där man kunde peka ut humrarna som man ville ha till mat. Man kunde äta sushi där men eftersom jag äter det så ofta hemma tog jag en 300 grams biff istället. Jag gillar stark mat så skulle jag ta lite salt på min biff. Men jag lyckades skruva loss locket på saltkaret så allt salt föll ut på min biff :P. På vägen tillbaka så släppte vi av Laurines son Joshua på Long Street ( lite som Broadway i New York). När vi kom hem kom Laurines hund Lucy och hälsade på oss. Det här var en bra start på semestern.
English version
After 12 hours of flying we finally arrived in Cape Town. One of the first things i noticed was the temperature. It was hot, REALLY hot. When we arrived at the place where you collect your luggage we couldnt find our plane, which had number 333. After 20 minuter of looking and waiting, we found all our luggage. When we exited the airport we found our rental car. It was a black Mercedes. It looked like the cars that rich ambassadors drive. After 30 minutes of driving, we arrived at 9 Glencoe Road, where Laurine and Eric live. Because of the heat, I took a swim in their pool.
Later that day, we went down to the harbor to eat dinner at a restaurant. The restaurant was called Panama Jacks. Eric showed me a aquarium where you could point out the lobsters you wanted to eat. They hade sushi there, but because I eat it frequently in Sweden, I ordered a 300 grams fillet instead. Because I like spicy food, I was about to put some salt on my steak. But instead, I accidentaly removed the lid of the saltshaker, so it all poured out all over my steak. On the way home, we dropped of Laurines son Joshua at Long Street. Long Street is kind of like Broadway in NewYork, but smaller. This was a good start of the vacation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar